I feelgodromanen Havsvikens bokcafé får vi följa Luna som inte kan få barn. Efter många år av misslyckade försök förlorar hon sin livmoder och därmed chansen att få biologiska barn. Hennes man lämnar henne i samma stund och Luna måste hitta en mening med livet igen. 

– Hon har hela tiden gjort som alla andra: man utbildar sig, man gifter sig och man skaffar barn. Det var så hon föreställt sig sitt liv. Ett vanligt Svensson-liv med familj. Nu måste hon bearbeta sorgen över sin förlorade livmoder, över sitt äktenskap, att framtiden med ens är oviss, berättar Caroline. 

Just ofrivillig barnlöshet är något som Caroline själv kämpat med i många år och hon har insett att det är ett ämne som det sällan pratas om. 

– Vår omgivning och samhälle är uppbyggt kring att skaffa barn, majoriteten av filmer, serier och böcker innehåller alltid att kärleksparet får ett barn i slutändan. Det framställs som något enkelt, att alla med enkelhet kan bli gravida. Men så är inte fallet. 

Med temat i Havsvikens bokcafé vill Caroline normalisera att det inte är en självklarhet att få barn. 

– Alla får inte barn, alla vill inte och alla kan inte. Och det är helt okej, man kan leva ett fullt och meningsfullt liv utan att barn. Det är så många kvinnor som kämpar med ofrivillig barnlöshet och så många som känner sig ensamma i sin situation. Men de är inte ensamma och man behöver inte få barn för att livet ska bli meningsfullt. 

Relationer är en viktig pusselbit 

Förutom temat om ofrivillig barnlöshet väver Caroline även in lite romantik, men framförallt starka vänskapsrelationer. De relationer Luna får genom bokens gång hjälper henne att hitta mening igen och Caroline kan själv dra kopplingar till de hon har i sin närhet. 

– Vänner ska absolut inte underskattas, vi behöver den stöttningen i livet. Det är en speciell villkorslös kärlek som – om man vårdar den rätt – är en trygghet. Man finns där för varandra genom livets upp- och nedgångar. Utan att döma och bara stötta. Jag har vänner jag kan ringa mitt i natten och de ställer upp. 

Ett bokcafé på västkusten 

Luna hamnar i Havsviken, en plats som är inspirerad av Lysekil och Marstrand. Där köper hon en gammal bokhandel som hon hoppas ska bli starten på hennes nya liv. 

– Jag har alltid haft en dröm om att äga ett bokcafé, den kommer förmodligen alltid finnas kvar men jag har även andra drömmar, och det är de som fått ta plats i mitt liv nu. Men då jag insåg att jag med största sannolikhet inte kommer få leva ut den drömmen slog det mig att jag kan ju skriva om det. Och det var så den första tanken kring boken formades. 

Om författaren: 

Caroline Hurtig är född 1984 och uppväxt i Göteborg, men bor numera i Uddevalla med sin sambo. De är bosatta på landet med sina djur och till vardags arbetar Caroline inom vuxenpsykiatrin. Hon har alltid älskat att läsa men hade aldrig funderat över att skriva själv. Inte förrän hon letade efter en bok att läsa, hon visste precis vad hon ville ha men fann ingen som passade in. Det var då hon beslöt sig för att skriva den själv och debuterade 2013. När hon väl började, kunde hon inte sluta. Det har sedan dess blivit nio romaner och ett gäng noveller. 

Kort om Havsvikens bokcafé som släpps den 9 november: 

Efter år av ofrivillig barnlöshet tvingas läkarna att plocka ut Lunas livmoder. I samma stund lämnar hennes man, sedan tio år, henne att hantera sorgen själv. 

Luna är trettiosju år, skild och barnlös, inget i livet har blivit som hon tänkt sig. Plötsligt ska hon börja om och skapa sig ett nytt liv. 

Hon köper en bokhandel i den gamla kustorten Havsviken med ett mål. Hon ska läka sitt krossade hjärta med böcker och choklad. Men Luna finner mer än vad hon väntat sig. Och hur kommer man över sorgen att aldrig få barn? 

Havsvikens bokcafé som ges ut på Seraf Förlag är en berörande feelgood om att tvingas börja om. Caroline Hurtig lyfter endometrios, IVF och livet efter kampen mot ofrivillig barnlöshet. För vad händer när alla drömmar om barn raseras och livet inte blir som man först tänkt? 

Det är Hurtigs tionde roman och den första i serien Havsviken.